Rädda Bersbo koppargruvor!

Alla som känner mig väl vet att jag har en viss förkärlek till Åtvidaberg och trakterna där omkring. Jag är född i Åtvidaberg liksom min fru, vi gifte oss i Åtvids G:a kyrka och våra barn är också döpta där. Stor del av vår släkt kommer från Åtvid (E), Yxnerum (E), Värna (E), Gärdserum (H), Kättilstad (E), Dalhem (H) mf.l. socknar i närheten och dessutom i många generationer bakåt i tiden. Idag är det främst min far och svärfar i släkten som ger oss anledning till att åka dit med jämna mellanrum. Jag kan också nämna att jag har också några stycken gruvarbetare i både Mormorsgruvan och Bersbo koppargruvor bland mina anor (*).

DSC_4903

För en tid sedan fick jag reda på att det pågår ett försök att rädda Bersbo koppargruvor för eftervärlden. Dels via Facebook men också genom olika tidningsartiklar. Därför kände jag att jag var tvungen att ta med mig kameran och åka ut till Bersbo och fotografera lite när vi nu ändå var på besök i Åtvidaberg. Riktigt tidigt på morgonen den 28 juli åkte jag först ut till det gruvschakt jag känner väl till, det s.k Storschaktet och den Gruvlave (Gruvtorn) som står där. Men där har jag fotograferat flera gånger tidigare så jag bestämde mig snabbt för att försöka leta upp det Adelswärdska gruvschaktet. Det är också det som jag har läst om den senaste tiden och att där nu pågår ett försök att rädda den väldigt speciella Gruvlaven som står över det schaktet.

Jag kikade lite på den lite flagnande kartan som finns vid Storschaktet och försökte läsa in mig på den. Sedan gav jag mig i väg för att leta, men jag var inte tillräckligt uppmärksam så jag missade platsen flera gånger och till slut gav jag upp försöket och åkte hem till svärfar. Men det kändes inte rätt med att ha misslyckats med det jag hade föresatt mig. Jag ville verkligen dit så jag frågade svärfar om han kunde beskriva var det låg. Med nya uppgifter så satte jag mig i bilen igen och körde på nytt mot Bersbo.

Vid den plats jag kört förbi flera gånger tidigare på morgonen såg jag nu en bil och cykel stå parkerade. Det gav mig en vink om att troligen var Gruvlaven alldeles nära den platsen. Mycket riktigt och när jag hade stannat bilen så kom en person fram till mig och presenterade sig som Ylva och hon var den som också skrev på Facebook det som jag hade läst. Ylva sitter också med i styrelsen i nya föreningen som bildats och som heter ”Föreningen Bersbo koppargruvor”. När jag hade berättat om mitt intresse och mitt syfte med besöket så sa Ylva att just nu pågår en besiktning av Gruvlaven med hjälp av en Sky-lift men att det ändå gick bra att gå dit upp och fotografera.

DSC_5051

Jag tog min kamera och gick dit och träffade på ett par personer som utförde själva besiktningsarbetet. Efter ett tag frågade en av dem om jag kunde hjälpa till att hålla ett måttband när de skulle åka upp med Ski-liften upp till toppen och mäta höjden. Självklart ställde jag upp på det och det antyddes lite att jag kanske t.om kunde få upp med Sky-liften jag också när besiktningen var klar. Tiil saken hör också att jag lider av svår svindel och vissa dagar har jag svårt att gå upp mer än ett par steg på en vanlig stege.

Jag fortsatte att dokumentera platsen och gruvlaven med min kamera, samtidigt som jag funderade på vad jag skulle säga om jag verkligen skulle få frågan om att följa med upp i liften. Gruvlaven är på framsidan 18 meter hög och från den klippa den också vilar på i bakkanten så är den där 10 m hög. Det var också på klippan som Sky-liften stod och oavsett om jag tänker på 18 eller 10 meter upp i luften så är det för mig en oerhört tuff utmaning.

Jag fick frågan och jag antog också utmaningen och det utan att säga något om min svindel. Jag fick dessutom ett uppdrag att mäta hur bred laven var allra längst upp i toppen. Jag kan nu berätta för er att den är nästa sex meter bred i toppen eller mer noggrant 5,8 m , det är nämligen jag som har tagit det måttet med en tumstock! Dessutom fick jag möjlighet att fotografera Gruvlaven uppifrån och ovanför toppen på den, minst 18 meter från marken nedanför.

DSC_5024

Här kan du se en video med ett bildspel med ett urval av de bilder jag tog både från marken och uppe i luften från Sky-liften: (Vad gör man inte och utsätter sig för när man kan få möjligheten till att få bra och spännande bilder…?)

(*) Jag har också en släktforskningsblogg och här kommer en länk till en berättelse om en gruvarbetare som kan vara intressant att läsa om. Han var gift tre gånger och fick 12 barn. När hans sista barn föddes så var han själv 75 år gammal. 

Här är länken:

Släkten Engström, gruvarbetare vid Mormorsgruvan och Bersbo gruvor.

Annonser

Torpet Damvik under Fjersbo, Kättilstad (E) – Ett troligen helt unikt torp med en stor sten som vägg

Precis på gränsen mellan Åtvidaberg och Kisa kommuner längs väg 134 ligger ett litet torp ca 500 m in från länsvägen i riktining mot sjön Glypen. Det ligger så nära kommungränsen att det faktiskt är svårt att avgöra vilken av kommunerna det ligger i, men jag utgår från att det ligger i Åtvidaberg

Jag har besökt den här platsen tidigare för många år sedan eftersom torpet är så unikt med en vägg som utgörs av en stor sten. Det här torpet finns också avtecknat på en tavla av Olle Söderbäck. Jag var lite nyfiken på om torpet fortfarande fanns kvar och i så fall i vilket skick.  Därför tog jag min kamera och åkte ut till torpet för att ta några bilder på platsen och visst fanns torpet kvar. Det finns också lite spår av liv på platsen och att någon också ansvarade för och tog hand om torpet. På gården stod en lite midsommarstång som var helt brun och vissen, men ändå måste vara från årets midsommarfirande.

Jag har svårt att tänka mig att det finns något liknande torp någon annanstans, åtminstone något som fortfarande står kvar än idag. Men om  jag fel där och någon läsare känner till något liknande så är jag tacksam om ni hör av er och berättar detta för mig. Det här torpet är byggt mot en stor sten och denna sten utgör ensamt den ena gavelväggen till torpet.

 

IMG_2146

 

 

 

 

12 timmar med fantastiskt ljus för fotografering, 11-12 juli 2014

Tolv timmar med fantastiska förutsättningar för fotografering. Dessa tolv timmar som dagens blogginlägg handlar om sträcker sig från kl 16.30 den 11 juli till klockan 04.30 på morgonen den 12 juli och det utan någon sömn alls…

11 Juli

Helena ringde mig igår från arbetet, sin sista arbetsdag före semestern och sa att hon ville kidnappa mig samt att jag skulle vara klar att åka när hon kom från jobbet. Vi rullade iväg mot ett för mig okänt mål, först väg 195 söder ut och sedan vidare ut på riksväg 40 mot Göteborg. Efter ett par mil avtagsvägen mot Bottnaryd och därifrån vidare mot Svansö. Strax före Svansö stannade vi en stor lada med texten ”OPEN NEW DOOR” vid gården Tokebo 1. Väl ute ur bilen såg jag att våra vänner Tinna o Micke samt Tinnas mamma redan satt vid ett bord och åt mat. Men det var ingen helt vanlig mat som serverades här utan deras koncept var rawfood. För er som inte vet vad rawfood är så kan det kort beskrivas ekologisk mat som inte har blivit upphettad. Det här är ett område med mat som Helena gillat starkt och varje dag gör hon själv olika Smoothie till sig själv. Jag själv är betydligt mer skeptiskt till detta och vill gärna ha en rejäl grillad köttbit om jag får välja själv. Men nu var jag kidnappad så  det var bara att ”gilla läget”

10469392_919919778025210_4709581481979274979_n
Foto lånat av Helena Wåhlin

Vi beställde både en varmrätt och efterrätt och jag måste erkänna att jag blev väldigt positivt överraskad. Särskilt av den Lasagne jag åt och som var gjord på Zucchini och en sås baserad på bl.a. Cashewnötter och någon god olja. Det smakade alldeles utmärkt med kraftiga och mustiga smaker och framförallt väldigt fräscht. Som ni förstår så överlevde jag även denna måltid och när vi avslutat måltiden blev det en promenad vid den vackra Svansjön.

Givetvis var kameran med i bilen och kvällsljuset hade så smått börjat komma och skapade ett bra ljus.

När vi åkte hemåt igen valde vi att fortsätta köra runt sjön Stråken och ta vägen över Mullsjö. Vi svängde av en avstickare upp mot Ryfors och det gamla bruket som ligger där.

Väl hemma igen så trodde jag att fotograferandet var över för ”idag” och redigerade de bilder du kan se här ovanför. Sent på natten hade jag ett chaufförs uppdrag att köra Emelie och hennes kompis ut till Tenhult, jag hämtade upp dem kl 02.00 inne i Jönköping. På vägen hem såg jag, när jag närmade mig Jönköping igen, ett helt fantastiskt ljus över Vättern. Ni som kommit från Nässjö håller och kört in mot Jönköping från höjderna vet hur vackert det oavsett tid på dygnet. Men nu var det något alldeles speciellt så jag bestämde mig snabbt för att istället för att åka hem och sova så åkte jag hem och hämtade min kamera och mitt stativ. Utan att ha sovit en en enda blund åkte jag ner till Domsand i Bankeryd och tog ett antal bilder som jag själv är väldigt nöjd med. Bestämde mig helt enkelt för att invänta soluppgången kl 04.25 i morse. Trots bristen på sömn så var det väl använda timmar, eller vad tycker du?

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 

 

 

 

Broholm eller ”Broen” i Tofteryd

I serien berättelser över saker och byggnader som har övergivits så hittade jag igår en övergiven byggnad när jag körde mot Gnosjö. Efter lite efterforskningar så har jag kommit fram till att byggnaden heter Broholm och kallades för ”Broen” och den ligger vid Österån strax norr om Åker längs väg 152 mellan Skillingaryd och Åker.

IMG_2089

I det här huset har ett antal familjer levt sina liv innan det slut har övergivits och blivit lämnat åt sitt eget öde. Huset är i mycket dåligt skick och stora delar av golvet från övervåningen har rasat ner. Jag vågade mig inte särskilt långt in i huset på grund av detta och särskilt inte när jag genom golvspringorna på undervåningen såg att det också fanns någon forma av källare under huset. Det hade inte varit kul att trampa igenom golvet och landa där nere. Men visst fanns det spår att det liv som en gång funnits i detta hus.

Exteriör: (klicka för större bilder)

 

 

Entrén och en skymt av köket: (klicka för större bilder)

 

Uthuset: (klicka för större bilder)

Skrotbilar i St Annas skärgård

Vid en gård som heter Rullerum mellan södra Finnö och Valdemarsvik hittade jag en skylt där det stod Kuriosa och blev  nyfiken. På fältet fanns en massa saker som jag betecknar som skrot. Men det som är gammalt och övergivet vet ni sedan tidigare att jag både tycker är spännande och jag kan även se det vackra i dessa saker och även tänka mig historierna bakom det som en gång använts och nu har lämnats åt sitt öde.

 

Bildspel med en gammal övergiven Opel Rekord:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Framgången för Emelie i Valdemarsvik

I fredags besökte vi Valdemarsvik eftersom min dotter Emelie skulle tävla i en talangtävling under Karnebåtfestivalen där. Det blev en mycket lyckad dag eftersom Emelie tog hem segern i tuff konkurrens med nio andra talanger. Förutom pokal och ett kuvert med prispengar så fick hon också förfrågan om att uppträda på Norrköpings Stadsfest som heter Augustifesten, ett erbjudande hon givetvis tackade ja till direkt. Här kommer ett par foton och en Video från det tillfället:

 

 

En video med Emelie när hon sjunger en cover på Alicia Keys sång ”If I ain’t got you”. Videon inleds med juryn motivering och direkt därefter kan ni höra Emelies sång

 

Framgången uppmärksammades i både Norrköpings Tidningar och Jönköpingsposten